Haft en underbar helg och lärt känna en ny vän som redan betyder jätte mycket och va jätte jobbigt att lämna. Tove och jag har inte träffats på det sättet innan och vi har skrivit i typ två veckor och sen förra veckan bestämmde vi oss för att jag skulle komma upp till henne över helgen. Ångrar verkligen inte det för hon är världen goaste.

 

Jag tycker det är sjuk hur fort man lär känna människor och hur fort de betyder någor för en, samma sak som en Carro känner jag för Tove. Liksom hur har jag kunnat klar mig utan de?

Folk som tycker och tänker innan de har lärt känna ny männsiskor är sjuka, liksom hur kan ni??

 

Tillbaka till Tove, åhh helt underbar person och så lätt att vara med, båda bjuder på sig jälv och inget känns konstigt. Det känns som att vi har kännt varndra i flera år men man kan säga att vi har kännt varandra i ca ett dygn och det är cp. Asså hur nära kommer man vandra på en sån kort tid? jo man kommer rikgit lågt och på ett sätt skrämer det mig för egntligen känner man inte männsikan man säger allt till. Fast även känner man av och jag vet när jag kan litta på någon och det kan jag verkligen göra med Tove.

 

Denna och Göteborg helgen men alex,anna,emelie,carro,bianca klassades med denna kan jag lugn säga.

 

Vill bara tillbaka till skövde nu och krama om henne, lovar att hon kommer vara en av de jag kommer ha kvar i åratals framöver i livet.

Var lite yolo som jag som pakar sin väska och drar till något ställ som man egentligen inte vet om eller har träffat människan på det sättet, och ja alla en chans. Blir så sjukt bra och tacksam över att jag klara av det.